Ängavattningen vid Vressel

Ett kulturhistoriskt intressant inslag i området är de bevattningskanaler och diken som fortfarande syns tydligt i landskapet.

Från mitten av 1880-talet fram till mitten av 1940-talet bevattnades de torra magra sandjordarna med översilning. Ängarna översvämmades med vatten från ån. Förutom bevattning blev marken gödslad med näringsämnen som följde med åvattnet. Resultatet blev förlängda vegetationsperioder.

Vattnet togs ut med ett dämme på lämplig höjd vid Omma. Leddes i en kanal, först på södra sidan av ån för att efter cirka 400 m passera över ån i en akvedukt till norra sidan. Kanalen slingrar sig cirka 3,5 km västerut från Omma och slutar vid en äng intill Vombsjön. Det går fortfarande lätt att följa kanalen längs större delen av dess sträckning.

På kartan från 1907 är kanalen utritad med ljusblå färg.

Fördämningen vid Omma.
Resterna av fördämningen vid Omma i april 2010. Vattnet avleddes
till kanalen som kan anas, kraftigt igenväxt, till höger över forsen.

Den skånska akvedukten.
Resterna av den skånska akvedukten över Björkaån i april 2008. Sidorna är
delvis borttagna. Här leddes vattnet över från södra till norra sidan av ån.

Bevattningskanal vid Vressel
Ibland kan man fortfarande se vatten i kanalen. Detta kommer dock inte från Björkaån längre.

Bevattningskanal vid Vressel
Långa sträckor av kanalen är igenväxt men går ändå inte att missa.

Bevattnings diken på en äng vid Vombsjön.
På en äng vid Vombsjöns östra strand kan man
tydligt se ett system (virrvarr) av kanaler och diken.

Bevattnings diken på en äng vid Vombsjön.
Trots betande kor och grävande tjurar verkar dikena tämligen intakta.

Kyrkogården i Björka
För att sköta anläggningen krävdes kunnig personal.
Detta har skapat denna mycket ovanliga yrkestitel.

Tyvärr är jag sent ute, det hade varit mycket skoj att få
prata med någon som har upplevt arbetet med bevattningen.
Bilder från våren 2008 och 2010.