Vressels järnvägsstation

Nåja, egentligen hette den Öved och låg cirka 1,2 km norr om Vressel på linjen Landskrona-Kävlinge-Sjöbo järnväg.

Den byggdes till järnvägens öppnande den 17 februari 1906 med namnet Övedsklosters Gård. Det fanns då redan en järnvägsstation med namnet Övedskloster på linjen Malmö-Tomelilla järnväg.
1910 ändrades namnen så Övedskloster blev Klostersågen och Övedsklosters Gård blev Öved.

Stationshuset är en tvåvånings vinkelbyggnad med två verandor, typisk för flera stationer längs banan. Huset och två banvaktsstugor finns ännu kvar som privatbostäder.

Från stationen gick även ett industrispår, kallat "brottets bana", till en lastplats vid stenbrottet intill Frualid strax öster om Öved. Tanken var att man skulle exportera den röda Övedssandstenen via Landskrona hamn. (Bilder från Frualid)
På en spårplansritning kan man se att det även fanns ett stickspår vid en grusgrop mellan Öved och Sjöbo. Det går inte att se exakt var men man kan väl gissa att det kan vara vid Omma.

Västerut gick banan längs Vombsjöns nordöstra strand bara några meter från vattnet med fin utsikt över sjön. Vidare löpte den parallellt med Kävlingeån på dess norra sida. Åker man på väg 104 mellan Öved och Kävlinge går det fortfarade att på flera ställen se var banan gick. Särskilt gäller detta stationerna där de karakterisiska stationshusen ännu står kvar.

Kävlinge-Öved-Sjöbo järnväg blev ingen lönsam affär. 1923 tvingades järnvägsbolaget begära sig i konkurs. Den förstatligdes 1926 och tågen kom därefter delvis att gå sträckan Barsebäckshamn-Sjöbo efter att Kävlinge-Barsebäcks järnväg förstatligats året efter. Persontrafiken upphörde den 10 juni 1954.
Mer om järnvägen finns att läsa i boken "Sjöbobanan" utgiven av Kävlinge kommun.

1896 blev Malmö-Tomelilla järnväg efter sammanslagningen med ångspårvägen Cimbrishamn-Tomelilla järnväg, Malmö-Simrishamns järnväg. Denna förstatligades 1943 och trafiken upphörde 1970. Det har därefter inte funnits någon möjlighet att åka tåg till Vressel eller Sjöbo.

Hur det var med intresset för järnvägar i Sjöbo vid slutet av 1800-talet kan man läsa i minnesskriften "Sjöbo 50 år som municipalsamhälle 1898-1948":

Åtskilliga järnvägsprojekt sågo dagen. Det allvarligaste av dessa gällde en projekterad järnväg från Malmö över Sövde och Sjöbo till Lövestad. Åsums kommun tecknade aktier i det tillämnade företaget, och innehavaren av Lagården (M. Jönssons sterbhus) utfäste sig att gratis upplåta mark för stationshus, bangård och järnväg över gårdens ägor. Projektet stannade som bekant på papperet, och först 1893 tillkom Malmö-Simrishamns järnväg med station i Sjöbo. År 1898 avslogs inbjudan till aktietäckning i en järnväg Hörby-Ystad, och samma blev förhållandet för en järnväg Brösarp-Sjöbo. Däremot beslöts samma år teckna 20.000 kr. i aktier i en järnväg Christianstad-Trelleborg, vilken avsågs att anlöpa Sjöbo. I sammanhanget kan erinras om Kävlinge-Sjöbo järnväg, som togs i bruk 1905. Under båda järnvägsbyggena blev Sjöbo tidvis invaderat av rallare, som fikade efter sprit och nöjen, varvid det ibland kunde uppstå en våldsam kalabalik mellan de kraftiga bärsärkarna och ordningens upprätthållare, vilken senare förstärktes av villiga ortsbor.