Verkalinjen genom Vressel

Alunverket i Andrarum, verksamt från mitten av 1600-talet till början av 1900-talet, framställde alun ur alunskiffer.

Verksamheten krävde stora mängder ved och timmer.
För att tillgodose detta förbjöds bönderna genom en kunglig förordning 1686 att inom en cirkel på två mils* radie runt verket fritt disponera sin skog. De blev då skyldiga att avverka och leverera träden till alunverket för en "skälig" det vill säga låg ersättning. Förordningen inskränkte även deras rätt att ha betesdjur i skogen.

Bönderna som råkade hamna innanför gränslinjen fick naturligtvis stora problem när de inte kunde använda sin skog för eget behov. Givetvis förekom det omfattande smygavverkning vilket ledde till många klagomål i alla riktningar och otaliga tvister som fick avgöras i tinget. Det lär ha förekommit både dryga böter och spöstraff i sammanhanget.

Cirkellinjen som kom att kallas "Verkalinjen", markerades på 1730-talet med 21 stenar vid tillfartsvägarna som gränsstolpar längs den 10 mil långa periferin.

Verkalinjen passerar Vressel och i dess nära omgivning stod stenarna nr 10 vid Ilstorp, nr 11 vid Vressel och nr 12 vid Svansjö. Intressant i sammanhanget är att det inte fanns någon väg i Vressel som korsade verkalinjen.
Försöker man tolka gamla texter och kartor kan man få intrycket att stenen ställdes upp intill ett hus vid stranden. En gissning kan då vara att stenen här skulle markera var gränsen passerade stranden ut i sjön. Mellan stenarna i Vressel och Svansjö går verkalinjen över Vombsjön.

De 21 stenarnas öde efter att förordningen upphörde 1824 är oviss. Man får kanske anta att lokalbefolkningen inte hade så starka känslor för att bevara dessa. Två har påträffats, nr 21 i Yngsjö och nr 18 i Svensköp.

Möjligen har även en tredje återfunnits, nr 11 i Vressel. Vid stranden finns visserligen inga spår av vare sig sten eller hus men på 1950-talet sågs en stor sten ligga upplagd på ett stengärde vid ett vägskäl. Kan det vara så att bybor tidigare ville bevara den fina stenen och flyttade upp den från stranden till vägen. Verkalinjen hade nog aldrig någon större betydelse för byborna i Vressel eller påverkade dem negativt.
Tyvärr kom den senare att ligga i vägen och blev då flyttad av okända krafter till en mindre framträdande plats bland stenar och buskar.

Det kan råda tvivel om det verkligen är den rätta verkastenen, länsstyrelsen har inga bevis för detta.
En bybo som återfann stenen tyckte dock att den borde bevaras för eftervärlden. Han tog initiativ till att ställa upp den på en väl synlig plats vid en väg med en skylt som beskrev historien. En påminnelse om de problem och orättvisor som redan då drabbade bönderna.

Detta uppmärksammades av Skånska Dagbladet som i en elak artikel med felaktigheter misstänkliggjorde det hela. Bybon blev mycket upprörd och ledsen och avstod tyvärr från att fullfölja sin idé. Den intressanta stenens vidare öde är nu oviss.

* En gammal svensk mil = 10,688 km (1649-1889).

Den möjliga verkastenen i Vressel.

Från en gammal karta och den dåtida uppfattningen av landskapet.

Mer från livet i Vresselbygden.

www.vressel.se

Sidan som PDF-fil för utskrift.